Jullovet är snart slut även för oss lärare och det gäller att utnyttja de korta dagarna. Det är ruggigt väder med vindstykor nära nog kulingstyrka och ett lätt strilregn. Ligger och drar mig alldeles för länge och tänker att en tripp till sydligare breddgrader skulle inte vara så dumt. Sagt och gjort, ner till sydkusten med endast ett par timmar tillgodo av dagsljus. Ser att det är lågt vatten och chansar på ett nytt rev som jag inte fiskat på innan. Taktiken är enkel, vada med vinden i ryggen och lobba ut linan och låta vinden ta den. Botten ser fin ut men fisken verkar inte hemma. Lätt stress infinner sig eftersom jag tappat två fiskar i år och står kvar på neslig nolla i protokollet. Hur långt och vart måste jag köra för att optimera mina chanser för att spräcka årets nolla? Jag väljer mer tid i vattnet på ett närliggande badkar än att slösa tid i bilen. Fiskar av grundvattnet på väg ut som varje noggrann havsöringsfiskar alltid gör(nästan aldrig egentligen…) Tångruskan jag krokat far i luften med silverblänk. Jippiieee! På knädjupt vatten kliver småblänkaren på och man är med i protokollet igen, härligt! Mörkret kommer fort och inget mer händer. Ganska nöjd sitter jag i bilen på väg hem igen blir varse att ricoboy har luftat fem blanka. Jag är glad för hans skull. Jätteglad, verkligen, är jag. Vi tävlar ju inte i gänget, aldrig, och tar inte upp varandras tillkortakommanden vad det gäller antal fiskar. Något sånt skulle vi aldrig göra…
Medfluga.se 