Redan innan vi åkte ner så fick jag frågan ett par gånger, varför åker man ner till Slovenien i April? Bästa månaderna måste ändå vara andra halvan av maj, Juni och September sägs det – Men under alla åren jag varit nere (vilket börjar bli rätt många nu) så kan man ha riktigt bra fiske under hela säsongen så länge du kan anpassa dig till de olika situationer som kan uppstå. Lika väl som om snösmältningen är igång och Soca relativt hög och färgad eller att oväder härjar i området så finns det alltid någon liten älv att fiska i och som fiskar bra! Under de senaste åren har jag varit nere i April och fortsätter det så här som det gjort tills nu så är det stor chans att jag kommer fortsätta med det!
Inför årets första resa ner så frågade jag havsöringsfiskaren Pada om han kunde tänka sig glömma havsöringarna för en vecka och sikta in sig på en återkomst till Slovenien som han besökte för 5 år sedan. Det var inte så svårt att övertala honom och biljetter till Ljubljana bokades omgående. Målen vi satte upp var lite olika där Pada siktade på att få en marmorata, helst på torrt – där jag själv kanske inte på fullaste allvar just då men tyckte det hade varit fräckt dra en marmorata om dagen. Inga omöjligheter något av dem under rätta förhållanden och med bra lokalkännedom av älvarna.
Vi landade i Slovenien vid lunchtid, hämtar ut vår hyrbil och tar sikte på Most na Soci. Första gången jag kör via Ljubljana så GPSn tas fram för att guida till snabbaste vägen över bergen till Most – Vi kom såklart fram, men det var nog varken närmaste eller snabbaste vägen GPSn visade – Laddade energidepåerna med en stor wienersnitzel innan vi snabbt packade upp våra prylar hos Apartma Taljat (www.apartma-taljat.com) där vi skulle bo. Eller packa upp o packa upp – leta fram alla nödvändiga fiskeprylar så vi kunde dra iväg och fiska så snabbt som möjligt.
Soca var helt optimal, 11 kubik, ginklart vatten – Situationen i Soca kan förändras över en natt så det gäller att utnyttja förhållandet på en gång. Vi siktar in oss på ett parti i mellersta Soca som är helt fantastiskt, inte mycket fiskare här då det är lite trixigt att hitta och ta sig fram, men väl värd mödan! Vi möter även upp med Blaz Mocnik (www.nabiru.si) min vänn sedan många år och guide i området – det är fantastiskt att ha en lokal kontakt som alltid är uppdaterad med förhållanden, kläckningar och som kan hjälpa till att fixa det mesta man skulle behöva, inte nog med det han har en fru som lagar den bästa maten i dalen vilket många av de han guidar eller som bor i hans stugor som ligger precis vid älvkanten av Soca har fått erfara. Fisket då, alla tre får fina marmorator – även om det i mitt fall blir på tung nymf så löser Pada sitt mål för resan redan på första fisken – han får en riktigt fin liten marmorata på torrt!
Prognosen säger regn om någon dag så det gäller att passa på fiska Soca de första dagarna innan vattnet börjar stiga och bli färgat – Så följande dagar nöter vi i Soca med riktigt bra fiske. Efter ett lättare regn under natten ser vi att Soca har ökat någon kubik och fler väntas komma bestämmer vi oss för att köra så högt upp vi kan på RD Tolmins (www.flyfishing.si) sträcka och fiska oss neråt. Vattnet är stigande men fortfarande klart och vi fiskar av ett par riktigt fina pooler och själv börjar morgonen med en härlig Soca Grand Slam, med både harr, marmorator och riktigt fina bågar i håvnätet innan vi drar oss neråt Socaälven. Vi körde till ett ställe i Soca där jag haft riktigt bra harrfiske tidigare säsonger, vi hittade en vakande harr där Pada fick visa hur det skulle gå till. Andra driften och en fin Adriatisk harr steg och tog flugan i ett plask – betydligt större än vad vi först trodde och en bra avslutning i Soca som började bli för hög och färgad – 11 kubik hade blivit 18 kubik under tiden vi fiskat.
Tur vi fiskar i Socadalen – det finns fler bra älvar att fiska även om någon skulle vara ofiskbar – dagen efter är Soca uppe i 40 kubik – så det är inte så mycket att fundera på, siktet tas istället på Idrijca och dess biflöden. Om fisket i Soca var riktigt bra så blev de kommande dagarna i Idrijca och biflöden fantastiska. Det kläckte riktigt mycket, fiskarna käkade som galningar. Att springa omkring med 2 riggade spön var inte längre aktuellt – utan torrflugespöt fick fullt förtroende resten av veckan. Små CDC duns, CDC kläckare, puppor, klinks varvat med feta nattsländor – Appropå Klink, så träffa vi även på Mr Klinkhammer som var och fiskade i området!
Resans fisk får väl ändå gå till Pada – inte nog med att han fixade sitt mål med resan redan första dagen. Han tog även resans största marmorataöring på en liten hängade kläckare i storlek 16, i skymningen – Fisk som visar sig under träden mot andra sidan, prickskytte och på första driften tog den flugan. En fantastisk marmorata! Dåliga ljusförhållanden för en mobilbild dock…
Idrijca visar sig från sin bästa sida och den ena fantastiska fisken efter den andra landas – och returneras! Det här betyder ju inte att fisket är lätt på något sätt, även om det ser så ut här. Vi bommar fisk, tafsar som ryker, fiskar som granskar flugan åtskilliga ggr innan den bestämmer sig för att ta något annat 1cm bakom flugan, åtskilliga flugbyten och efter man fiskat igenom asken tar samma fluga man började med så tar den på första driften, 6X och ibland ner på 7X tafsar för hitta nycklen till framgång. Och visst lyckades vi, för att sedan dagen efter så var det något annat som gällde så försöken började om från scratch. Vem har sagt att flugfisket skall vara lätt?
Vill man ha ett lätt fiske så är det inga större problem här nere. Det sätts i en hel del bågar och i vissa områden så finns det stora mängder med sättfisk. Har man en tuff förmiddag, så kan man mycket väl åka till en av dessa pooler för att höja sitt självförtroende en aning, så gjorde även vi efter en trög förmiddag – på en timme hade vi nog landat en 10 bågar i bra kondition, efter den 10’e så var det inga fler som vakade. En kopp stark espresso machiato på det, sen är man redo att ta sig an den vilda fisken som finns här nere, längre uppströms, iväg från där man normalt hittar andra fiskare. Variationen, inte bara i älvarnas storlek och karaktär, fisket här nere kan anpassas väldigt väl till erfarenhet och den utmaning man söker som flugfiskare, inom samma område!
En normal dag här nere börjas på det lokala kaféet i Most na Soci, ett par koppar samtidigt som man binder dagens flugor. Det är alltid de flugorna man binder på plats som är de som funkar bäst, spelar liksom ingen roll hur bra flugor man binder där hemma – de på plats blir lite bättre, du vet precis vad för egenskap du behöver på flugan, lite tunnare, mer CDC för bättre flyt, lite större parachutehackel osv, små detaljer man fångar upp i fiskeögonblicket som man tar tillvara på vid flugbindarstädet.
Dagen fortskrider med att vi fixar oss två baguetter i matbutiken, de bakom charken vet precis vad vi vill ha, bara pekar ut vilket bröd och vilka pålägg som önskas, till det handlas lite vatten och självklart några små Union eller Lasko som sig bör. Normal sett brukar vi hinna med en lunch men den här resan var så fiskefokuserad att vi han med 2 luncher på hela veckan, resten av tiden här nere så åt vi våra mackor i bilen mellan fiskeplatserna, ingen tid skulle förspillas. Efter fisket som avslutades vid strax efter 8-tiden, körde vi raka vägen till Most na Soci för middag.
Som sagt, vi fick en hel del vackra fiskar till – och även om jag varit nere riktigt många veckor, 1-3veckor per år sedan 2003 så hittade vi lite nya platser som levererade och som kommer att besökas igen. Vissa platser hade förändrats lite av de höga flödena från i Höstas, så det sker hela tiden förändringar både till det positiva men också till det negativa där pooler helt försvinner eller försämras, men samtidigt skapas nya fantastiska platser! Erfarenhet och lokal kännedom härifrån är A och O för ett lyckat fiske!
Och mitt mål med resan att ta minst en marmorata varje dag – jag lyckades inte, jag bommade EN dag, alla andra dagar fick jag riktigt fina marmorataöringar dessutom de flesta på torrt! Får nog va rätt så nöjd i alla fall… 😉
// Robert Kolarik
Medfluga.se 